Till förstasidan

Rapportera ändringar
Nya arter, ändrade beskrivningar och korrfel? Skicka in dina synpunkter.

© 2003 Naturskyddsföreningen/Bertil Gullander
Text och Illustrationer:
Bertil Gullander
Redigering och sidproduktion: Anne Laquist och
Fredrik Karlsson

Författarens förord

Den här boken torde väl vara min sista som rör fjärilarna i Norden. Det finns ju, som bekant, inte fler grupper storfjärilar att redovisa. Ett arbete behandlande ett par tusen småfjärilar klarar jag inte av. Jag är inte tillräckligt hemma i deras värld. Så kommande skriverier i genren får nog hållas i mindre artikelformat eller i kortare meddelanden till facktidskrifter.
  Det har tagit en alltför lång tid att få arbetet med mätarna klart, det är jag medveten om. Många har också undrat. Men ibland gick det trögt – sådant råkar vi väl alla ut för då och då. Andra gånger var jag tvungen stoppa undan fjärilarna för att ägna mig åt trivialare arbete. Det kostar ju inte bara möda att få ihop en bok om mätarfjärilar.
Nu är den som syns emellertid klar, hur den nu blev. Återstår endast att i fortsättningen korrigera och komplettera eventuella nyutgåvor av böckerna.
  Jag har haft många härliga år med fjärilar. Och även med fjärilsböckerna ända sedan Lisö-tiden under 1950-talet, då jag lärde mycket av Frithiof Nordström. Tog många fina arter – Cossus terebra-natten minns jag nog – och fick många vänner, som bistod mig och lånade ut arter när jag kört fast under tider med avmålning och artbeskrivningar.

Boken behandlar alltså den stora familjen, Geometridae, mätare, vilken familj just nu omfattar 345 arter i Norden. Av dessa är hittills 320 påträffade i Sverige. Hur länge dessa siffror förblir aktuella är svårt att säga. Ty ibland kan det gå snabbt med nyheter för fjärilsfaunan. Det kan antingen gälla nyetablering genom t.ex. inkörsporten Sandhammaren i Skåne eller invandring från Åland till Upplandskusten. Besök av nya migrerande arter från Sydeuropa är inte heller ovanliga, vilka arter ju även noteras. Och lika fort kan antalet arter öka i t.ex. Danmark eller Finland genom nyheter från Polen–Västtyskland respektive Baltikum.
  Då jag började planera för boken och sedan startade målningen av mätarna var ordningsföljden hos släkten och arter något annorlunda än i dag, men jag tror inte att det skall förorsaka något besvär. Visserligen har en hel del släkten flyttats fram mot och många dessutom förbi ”centralsläktet” Eupithecia, andra åter har deltas upp. Men sådant händer, och jag kan endast hänvisa till artregistret, vilket bör kunna lösa eventuella problem. I övrigt finns ju att tillgå Catalogus Lepidopterorum Sueciae (Naturhistoriska Riksmuseet m.fl., 1987), i vilken mätarsläktens och arters ordningsföljd är den just nu korrekta. Katalogen är mycket användbar, bl.a. just för studier av nu gällande systematik i fjärilsvärlden.
  I föreliggande mätarbok är givetvis släkt- och artnamnen de i dag vedertagna – i det fallet hann jag med alla ändringar.
  Synonymer för släkt- och artnamn finns naturligtvis noterade, däremot har jag av flera orsaker, bl.a. av utrymmesskäl, ej medtagit aberrationer eller lokalformer. Genitalieavbildningar finns den här gången med i större utsträckning, bl. a. genitalier hos samtliga Eupithecia-arter i Norden. Därutöver har jag fått ta med Lars Imbys och Hans Hellbergs utmärkta teckningar av genitalier hos intressanta mätare från högfjällsområden. Kauri Mikkolas studier av den morfologiska karaktären hos fjällen i diskfläcken hos ett par närstående Eupithecia-arter, tillika med studier av resp. larvers ryggteckning har jag med bildmaterial fått använda i ett av förkapitlen. Med hjälp av Håkan Elmquists utmärkta färgfoto av den ena av de två i Sverige påträffade honorna hos Malacodea regelaria har det blivit en god svartvit bild av denna sällsynthet. Till de svartvita larvplanscherna mot slutet av boken har jag använt några av David Ljungdahls larvbilder i Svenska Fjärilar medan huvudparten hämtats från Ernst Hofmanns Die Raupen der Gross-Schmetterlinge Europas, 1893.
  Det är, som jag redan antytt, många som under mitt arbete med boken, lånat mig arter för avbildning, hjälpt till med upplysningar under artbeskrivningstiden samt sänt mig fotomaterial och utbredningsskisser. Jag är tacksam för all denna hjälp, utan den hade mitt arbete blivit ännu besvärligare. Min vän Erik von Mentzer har under alla år frikostigt delat med sig av sina gedigna kunskaper om Europas storfjärilar liksom vännen Stig Torstenius, som alltid var beredd att hjälpa till när jag kört fast. Det finns all anledning att här även tacka Riksmuseets Bert Gustafsson, Ingvar Svensson, Per Douwes i Lund, Lars Imby, Nils Hydén, Nils Ryrholm samt chefen för Riksmuseets entomologiska avdelning Edvard Silvén. Mitt förlag sedan 1959, Norstedts, och speciellt min kontaktman Torkel Stålmarck har stött mig på alla sätt under åren med fjärilsböckerna.
  Sist men inte minst ett tack till min hustru, som under alla fjärilsåren varit mitt stöd och märkligt nog stod ut ända till den sista mätaren.

Bertil Gullander

Författarens förord
Mätaren, dess förstadier samt uppträdande i naturen
Nya samt väntade arter
Svårbestämda arter och former

Litteraturförteckning
Artförteckning